Dessa tankar, jag vet snart inte vad jag ska ta mig till!
Direkt jag kommer hem (till de här j*vla lägenheten) och min ensamhet, så de enda jag gör är att sitta och tänka igenom allt om och om och om och om igen, ja blir knäpp för jag kommer aldrig fram till vad jag vill och vad jag ska göra som är och kommer vara de bästa för mig!

De enda jag vill är att bara få vara gld och lycklig, är de för mke begärt?!

Okey kär och lycklig skulle ju vara de bästa men just nu vet jag inte känns mest som om jag blir sviken men ändå vill stanna i de?! WHY?!?!

Jag borde väl ändå bara traska vidare i livet och vara glad och må bra?
För de är ju de alla behöver och vill! Men varför kan jag inte bara komma fram till nått bra?
De är skit de här! de är tydligen sååå jävla svårt? fattar ingenting!!!

Men aja alla säger ju att "de alltid ordnar sig" och att "de går över" så less på höra de men what the fuck!

Näääää nu ska jag sluta vara så förbannat bitter! less som faaaaaaaan på de!!!

Jag ska nu återgå till top model sen blir de en kaaaaaalllll promenad (och mörk) till jobbet för att låna hem en bra film:) (förhoppningsvis)

pusss och kraaam /Shooo